Nyhems socken Från 1400-talets början till 1700-talets mitt fanns det endast en bebyggelse inom nuvarande Nyhems socken; Håvdsjö. År 1750 var folkmängden endast 30 personer. Byn Sunnerå tillkom år 1755, Gimdalen år 1757 och Ulfsjö år 1762. Folkmängden ökade snabbt och år 1850 bodde det 195 personer, fördelade på 25 bondehushåll, i socknen. Kyrkohistoria Färden till Revsunds kyrka var både lång (3-4 mil) och besvärlig så man skrev till kungs för att ansöka om att få bilda en egen socken. År 1851 fick man tillåtelse att bilda en egen kapellförsamling under namnet Nyhem. Bonden Mattis Knutsson i Ulvsjö upplät marken till det nya kyrkbygget mot det förbehållet att han fick tillgodogöra sig gödseln från kyrkstallarna. 1852 startade, det av arkitekt C G Blom ritade bygget, under byggmästare Per Karlsson från Hosjö. Byggvirket skänktes och forslades fram av byamännen och arbetet utfördes genom frivilliga dagsverken. Den 25 mars år 1855 stod så bygdens egen kapellkyrka färdig. Genom pastoratregleringen 1899 blev Bräcke-Nyhem eget komministerdistrikt. När så Bräcke blev eget pastorat 1921, blev Nyhem dess annexförsamling. Innan dess fick konfirmanderna i Nyhem, trots egen kyrka, gå den långa vägen till Revsunds kyrka eftersom Nyhem fortfarande (innan år 1899), räknades som annex under Revsund. Den vägen som konfirmanderna färdades kallades för "Nyhemsvägen" eller "Hofsjögatu". Kyrkklockorna Klicka på bilderna för större foton Nyhems kyrka har två klockor i sitt torn. Den stora klockan (t.h.) inköptes år 1854 till priset av 343 riksdaler och 32 skilling. Den lilla klockan (t.v.) inköptes år 1858. Båda klockorna köptes från Sundsvall, vilket finns att läsa på de bägge klockorna; på den mindre av dem är ingjutet: "Uti Karl XV:s femte regeringsår är denna klocka gjuten i Sundsvall af N.P. Linderberg", och på den större: "Gjuten af N.P. Linderberg i Sundsvall". Nyhems kyrka använder sig fortfarande av manuell klockringning. Hofsjögatu/Gunder Hägg-loppet Från Håvdsjö till Revsundssjön går alltså den gamla kyrkvägen som är ett minne från den tiden Nyhems socken tillhörde Revsunds församling. Den vägen, som sedan århundraden tillbaka används för att ta sig till kyrkan, var också den västligaste delen av den väg som band samman Östjämtland med dom mera centrala delarna av landskapet. Även idag används "Hofsjögatu" i Gunder Hägg-loppet, ett terränglopp som är ämnat som en hyllning till en av Bräcke Kommuns stora idrottsmän. Klevsands gravfält På vägen mellan Nyhem och Gimdalen, rakt nedanför berget Västerklevens lodräta stup, vid Idsjöns norra strand, så ligger Bräcke kommuns största kända gravfält. Det är sju till antalet stensättningsliknande gravar som sannolikt är från äldre järnåldern, 400 f. Kr - 400 e. Kr. På toppen av Västerkleven sägs det att det ska gå en gammal väg som samerna använde sig av. Det sägs även att klevens lodräta stup har använts som ättestupa till de gamlingar som inte längre orkade följa med. Svartnäsudden På Svartnäsudden strax öster om vaktfisket finns det fornlämningar i form av 3-4 stensättningar på ett område av ca 15x5 meter. Om det är ett gravfält vet man inte eftersom det i dagsläget inte är utforskat. Getholmen På ön Getholmen i Hovdsjön så finns det en av länsmuseet R-märkt stensättning. Om det är en grav eller en lämning efter en bostad kan idag inte sägas, då det inte är utgrävt. Det finns även ytterligare en stensättning på ön, men den kan man inte med säkerhet säga är en fornlämning.